Frågan är inte längre om utan när

Fransmän i uppsamlingsläger i väntan på deportation. 1943 foto:Yad Vashem
Fransmän i ett uppsamlingsläger i väntan på deportation (1943).  Foto: Yad Vashem

Är det när man inte längre vågar besöka begravningsplatsen för sina nära och kära ensam? Eller är det när man möts av att samma begravningsplats blivit vandaliserad?

Eller är det när man behöver slussas genom dörrar av pansarglas under videobevakning för att lämna sitt barn på dagis? Eller när du på morgonen möts av beskedet att dagiset blivit utsatt för ett bombattentat?

Eller när du hämtar dina panikslagna barn från ett läger eftersom ungdomar kastat sten och skrikit att de inte är välkomna?

Eller är det när du från läktaren hör rasistiska ord vrålas för att sedan mållös se på hur planen stormas och barnens tränare bli nedslagen?

Eller när barnen trakasseras i skolan och skolkamraterna säger att de ska halalslakta dem? Eller när barnens lärare hotas och får höra att alla av hans sort ska dödas?

Eller är det när du gör det till en vana att dölja din identitet för att undvika problem? Eller är det när du inte får något jobb på grund av din religion? Eller att du får sparken från ditt jobb för att du sympatiserar med en demokrati?

Eller är det när ledaren för din kommun gång på gång uttrycker sig antisemitiskt men ändå får sitta kvar. Eller när en politiker utan konsekvenser kan uttala sitt stöd för ett parti som vill ta livet av dig och de dina?

Eller när de oberoende medierna inte längre är oberoende utan vinklar sina reportage allt hårdare. Eller är det när samma medier väljer att ge sina mest prestigefyllda uppdrag till en antisemit? Eller är det när de börjar skriva om vad som mest liknar skolexempel på den gamla antisemitiska myten om ritualmord.

Eller är det när du slutat reflektera över varför du måste passera vägspärrar och polisbevakning för att du ska fira en religiös högtid.

Eller är det när du går ut ifrån gudstjänsten och snabbt stoppar ner kippan i jackan, drar upp luvan och går ut i decembermörkret i ett kallt Sverige 2012. Med bara en enda tanke i huvudet… Frågan är nämligen inte längre OM utan NÄR du ska flytta. Nästa fråga är var…

 

Rekommenderad läsning:
Malmö: Judehatet måste få ett slut

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s